Partidistriktet Sjuhärads ekonomisk-politiska motion till partikongressen 2025

”Ett Sverige som håller ihop”

Den ekonomiska politikens övergripande mål ska vara full sysselsättning, sunda statsfinanser och ökad jämlikhet.

Under många år har marknadslösningarna varit vägledande för den politiska inriktningen, i politiken generellt, men även i vårt eget parti. Resultatet talar dessvärre sitt tydliga språk. Den samlade skolan har slagits sönder helt. Den offentligt utförda vården minskar och istället ser vi att en massiv smygprivatisering leder till att en jämlik vård efter behov snart är ett minne blott. Segregationen har ökat. Klimatmål överges.

Vi behöver ett skifte.
Skiftet ligger i att välfärden måste stärkas, jämlikheten ökas och inte minst klimatkrisen mötas genom en rättvis omställning som kräver omfattande investeringar och sociala reformer, finansierade genom både ökade skatteintäkter och även lån om så krävs.

Under lång tid har välfärdspolitiken gått från generell välfärd till allt mer individualiserade lösningar. Detta innebär att individer nu ofta själva måste täcka upp för brister i den offentliga sektorn. Förändringar i demografi, medicinska och teknologiska framsteg, och höga kvalitetskrav inom offentlig sektor kommer leda till fantastiska framsteg men också utmaningar i finansiering och kompetensbrist.

Samtidigt har den offentliga sektorns underhållsskuld ökat, särskilt inom infrastrukturen. Det nya säkerhetspolitiska läget innebär dessutom ökade försvarskostnader, som måste bekostas utan att andra behov får stå tillbaks på ett orimligt sätt.

Under de senaste två decennierna har överskott i offentliga finanser och ekonomisk tillväxt gjort att statens bruttoskuld minskat som andel av BNP. Offentliga tillgångar har växt och Sveriges offentliga finanser är idag bland de starkaste i Europa.

Minskningen av offentlig skuldsättning speglar dock en växande privat skuldsättning och en allt tydligare investerings- och välfärdsskuld.

Det är inte bara för järnvägen där försummelserna är uppenbart kännbara. Även t.ex. vatten- och avloppssystem är i akut behov av uppgradering och modernisering.

Energisektorn står inför en stor omställning på grund av klimatmålen och behovet att minska fossila bränslen. Elektrifiering av transportsektorn och industrins gröna omställning ökar efterfrågan på el och ställer krav på både produktionskapacitet och elnätsinfrastruktur. För att lyckas med klimatomställningen krävs investeringar i förnybar energi, som sol- och vindkraft, samt utbyggnad av elnätet för att klara ett högre energibehov vilket inte minst har varit tydligt i Västsverige.

Bostadsbristen i Sverige är ett allvarligt problem, särskilt i storstäderna där efterfrågan vida överstiger utbudet. Denna bostadsbrist skapar sociala klyftor och försvårar för unga, låginkomsttagare och nyanlända att få bostad till överkomliga priser. Genom att satsa på fler prisvärda bostäder kan vi inte bara minska bristen utan också öka rörligheten på arbetsmarknadens men också stärka social inkludering.

Efterkrigstidens socialdemokratiska strategi byggde på full sysselsättning. Det var, och är, en grundpelare i det svenska välfärdssamhället. Vi anser att full sysselsättning inte bara är möjligt, utan nödvändigt som övergripande mål för den ekonomiska politiken.

Rätten till arbete är grundläggande för människors livskvalitet och för att minska ekonomiska och sociala klyftor. Att ha ett jobb stärker den sociala sammanhållningen och ger ekonomisk trygghet. Låg arbetslöshet främjar god tillväxt och garanterar finansiering av välfärden. Hög arbetslöshet har motsatt effekt även på folkhälsan och leder ofta till långvarig utslagning från arbetsmarknaden.

Sedan 90-talskrisen har finanspolitiken haft en begränsad roll i stabiliseringspolitiken. Politiken har ofta stått passiv när behoven varit skriande. Pandemins kraftsamlingar är dock ett belysande undantag. Här visade regeringen det mod som krävdes i en tuff tid. Agerandet var klokt utifrån folkhälsan, men även utifrån ett näringslivs- och nationalekonomiskt perspektiv.

Med dagens mångfasetterade utmaningar ser vi behovet av en mer aktiv finanspolitik. Sedan 90-talskrisen har Sverige fokuserat på att minska statsskulden. Tack vare ansvarsfull finanspolitik har vi idag en av Europas lägsta skulder, vilket är en styrka för svensk ekonomi. Men att fortsätta betala av på en redan låg statsskuld måste vägas mot att inte fatta de nödvändiga och långsiktiga investeringsbeslut som krävs för att rusta vårt land. Detta kan leda att balanspunkten hamnar fel. Det finanspolitiska ramverket måste fortlöpande ses över. Vi har nu en överenskommelse på plats, men landets grundläggande behov måste vara överordnande. Först behöver vi identifiera vilka bristerna är och vad det kostar att åtgärda dem. Sedan se över vilka finansieringsmöjligheter det finns. En sak kan vi dock konstatera: För att möta finansieringsbehovet krävs en höjning av skattekvoten. Dagens skattesystem är fullt av avdrag och undantag som ofta gynnar resursstarka grupper och ökar klyftorna. En översyn bör rikta in mot ett mer förutsägbart skattesystem.

En allvarlig utmaning är att dagens skattelagstiftning har skapat en obalans mellan arbete och kapital. Kapital beskattas betydligt lägre än arbete, och denna obalans har ökat sedan 90-talet. Den låga beskattningen av kapital samt skattesänkningar på höga arbetsinkomster har urholkat skattesystemets progressivitet. Eftersom tillgångar är koncentrerade till de rikaste har deras värde ökat, medan beskattningen på dem minskat. Vi har fått ett land som dragits isär. Socialdemokratins mål måste vara ett samhälle som håller ihop.

Därför föreslår vi att partikongressen beslutar:

1. Att Socialdemokraterna verkar för en skattereform som syftar till att öka jämlikheten i samhället. Reformen skall syfta till ett mer enhetligt system som gör det svårare att undandra sig beskattning genom exempelvis ojämlikhetsdrivande skattereduktioner.

2. Att Socialdemokraterna verkar för en progressiv beskattning av kapitalinkomster.

3. Att Socialdemokraterna verkar för en progressiv beskattning av arv.

4. Att Socialdemokraterna verkar för en progressiv beskattning av förmögenheter.

5. Att högt värderade fastighets- eller marktillgångar beskattas för att öka skattebasen

6. Att Socialdemokraterna verkar för att rikta om ROT och RUT till att bli ett effektivt redskap för att möta klimatutmaningarna och den gröna omställningen. RUT i nuvarande form avskaffas helt.

7. Att Socialdemokraterna verkar för att investeringar i statsbudgeten om så krävs lånefinansieras genom underskott i de offentliga finanserna över konjunkturcykeln för att klara specificerade behov såsom infrastruktur, klimat, socialt hållbara städer eller vår beredskap.

8. Att socialdemokraterna verkar för att de direkt statliga investeringarna bör kompletteras med modeller såsom statliga investeringsfonder eller medfinansiering, men vi motsätter oss lösningar såsom vi sett med Arlandabanan eller Karolinska Sjukhuset.

9. Att den skärpta prioriteringen av sysselsättningen kommer till uttryck i ett konkret sysselsättningsmål som innebär att arbetslösheten gradvis ska minska till en viss nivå under en bestämd period.

10. Att vi med utgångspunkt från inriktningen ovan driver dessa frågor vid förhandlingen om nytt ekonomiskt ramverk.

Sjuhäradsbygdens distriktsstyrelse